|
Geneviéve Marine Foucquet, Istres, Frankrike
En vårkväll för drygt trettio år sedan föddes en liten flicka i staden Istres, Frankrike. Hennes föräldrar, Guillaume och Adéle, var glada över det nya tillskottet i hemmet Foucquet och hon blev deras ögonsten. Familjen växte sig större då sonen Amaury föddes och även om föräldrarna gav honom mer uppmärksamhet under barnens uppväxt – då han var ömtålig och inbunden – älskade Geneviéve sin familj, hon hade inte kunnat tänka sig att ha det på något annat sätt.
Barnen växte upp i ett kärleksfullt hem med ex-hippies, fadern var en utbildad filosofilärare och modern fick ständigt besök av kunder som ville få deras framtid spådda. Det dröjde inte länge innan syskonen fick reda på deras mammas gåva att kunna se in i framtiden och när de blivit tio respektive sju år gamla berättade föräldrarna att, precis som Adéle, var de magiker! Geneviéve tyckte det var häftigt, med magi kände hon sig inte hämmad utan kunde i stort sett göra vad hon ville. Hennes livliga fantasi dämpades inte heller och äventyrslusten växte sig starkare. Lillebror Amaury tyckte däremot att det mest var jobbigt, han hade alltid varit blyg och tillbakadragen och det här med magi gjorde honom bara mer osäker. Storasystern, som var hans motsats, drog med honom på roliga äventyr hela tiden och försökte få honom att upptäcka hur kul det var att leva livet så till slut tyckte han att magi var helt okej även om Geneviéve visade mycket mer entusiasm.
Dagen då Geneviéve skulle börja på Beauxbatons kom med stormsteg men hon såg fram emot det och var lika ivrig att kasta sig in i den världen som med allting annat hon tog för sig med stor förtjusning. Föräldrarna skickade glatt iväg henne tillsammans med en liten kattunge döpt till Amora och från första stunden trivdes den lilla flickan på magiskolan. Hon fick lätt vänner i olika åldrar även om en del på skolan, både elever och professorer, tyckte att hon ofta kunde vara för utåtriktad och fritänkande. Geneviéve försökte att anpassa sig till alla regler som både skolan och samhället hade men i slutänden bestämde hon sig för att bara vara sig själv, mycket mer än så tyckte hon inte att man kunde begära. Geneviéve hade alltid varit förtjust i stjärnor och planeter, detta berodde säkert på hennes enorma fantasi och drömlika natur samt även mammans hippieaktiga beteende om hur kosmos styrde och ställde med Tellus invånare. Så den första lektionen i astronomi gjorde henne alldeles hänförd, allt som hände på lektionerna sög hon i sig som en svamp och inte helt oväntat fick hon högsta betyget i ämnet. ”Evi”, som hon kallades av sin familj och närmaste vänner, hade respekt för alla lärare men professorn i astronomi blev hennes idol ganska snabbt. Flickan valde aktiviteterna bild och fotograferingsklubben, där kunde hon engagera sig i astronomi ännu mer, måla hela solsystemet, ta bilder på stjärnor och planeter – hon hade aldrig något problem med att hitta på nya saker som hon ville prova. Hon hamnade även i systerskapet Samedi och deras motto ”Vänskap är livsviktigt för själen” tyckte hon var väldigt viktigt samt att det stämde in på hennes personlighet. Sista året blev hon även föreningens president och fick därmed det informella namnet ”Mamma”. I samma veva förstod hon äntligen vad hon ville syssla med i framtiden. Ja, för inte var det lätt för lilla Evi att komma på vad som lockade henne mest ute i den stora världen då hon alltid tyckte om nya saker och kunskapstörsten aldrig tycktes släckas. Hon ville ha all tid i världen att göra så mycket som möjligt för ens liv berikades av erfarenheter ansåg hon. Nu bestämde hon sig i alla fall för att bli professor i astronomi, det var hennes öde som även astrologin visade.
Geneviéve gick ut Beauxbatons med bra betyg och åkte direkt hem till sin familjs stuga där hon uppspelt berättade vad hon ville bli. Föräldrarna var, som alltid, glada för hennes skull medan Amaury mest var häpen över att hon äntligen bestämt sig för att satsa helhjärtat på bara EN sak.
Efter bara någon vecka hemma packade Geneviéve en liten resväska och tillsammans med kattan Amora begav hon sig ut i världen för att hitta intressanta platser att studera på. I flera år var hon borta från Frankrike och fördjupade sig i astronomi, astrofysik och astrologi, bland annat i USA och i Italien. På varje plats hittade hon roliga och intressanta människor, en del mugglare men mest magiker, och hon trivdes väldigt bra vilket stärkte hennes bevis på att hon valt rätt. Evi hade säkert kunnat stanna borta ännu längre men till slut var det hemlängtan som fick henne att resa tillbaka. Hon bodde hos sina föräldrar och spådde en del nya kunder med stjärnornas och planeternas konstellationer som hjälpmedel för att få ihop lite extra fickpengar.
När Amaury var färdig på Beauxbatons kom även han hem och Geneviéve tyckte det var härligt att ha hela familjen samlad igen. Efter något år började det dock bli en aning långtråkigt ändå och hon bestämde sig för att det äntligen var dags att söka ett riktigt jobb. Under tiden gifte sig hennes bror med en belgisk konstnär och snart skulle familjen Foucquet utökas med ett barn till. Geneviéve var överlycklig och önskade paret all lycka i världen och i samma veva fick hon reda på av en gammal klasskamrat att Beauxbatons sökte en ny lärare i astronomi. Det var ju helt perfekt! Inte för att Geneviéve trodde att ödet bestämde allting men hon tog det som ett tecken på att hon äntligen var redo.
Under sin tid på skolan hade Evi lärt sig hur professorer skulle bete sig men som vanligt hade hon en egen syn på det hela. Eleverna får gärna kalla henne för Mademoiselle Geneviéve eller kort och gott Professeur Evi och vill de fråga någonting eller själva ställa en fråga får de räcka upp handen innan hon ger dem ordet för någon sorts ordning kräver hon ändå. Geneviéve tror helhjärtat på att alla kan bli bäst i klassen oavsett om de brinner för ämnet eller inte och praktisk teori är lika nyttigt som läsning ur böckerna. Självklart uppmuntrar hon dem att ta reda på så mycket som möjligt om ämnet utanför lektionerna men hon vet också att barn behöver få vara barn. Massor med läxor har hon själv aldrig tyckt om då hon gick i skolan så eleverna kan förvänta sig få läxor men desto mer krävs av dem på lektionerna. Geneviéve är rättvis och positiv, hon räknar med att eleverna pratar med henne först om någonting är oklart och behöver de en vän ställer hon mer än gärna upp.
Idag är Geneviéve fortfarande ”liten” i längden och kroppen har kvinnliga kurvor medan hyn är lätt solbränd. Hennes hår är brunt och halvlockigt och ögonen är ljusbruna. Ansiktsdragen är rena, kindbenen synliga och de leende läpparna har alltid en svag rödrosa färg.
|