Svenska Hogwarts - Forum2

Fabien D'Aramich-Delacroix, bosatt i Vialote

Mannen skyndade på stegen. Det var kväll i staden Vialote och det hade börjat dugga igen. Han svängde in i en gränd med rosenbuskar som klättrade på tegelväggarna, men han stannade inte. Han fortsatte rakt igenom muren som gick runt det nedfallna hyreshuset. Och han försvann.

Innan för muren fanns det egentligen inget förfallet hyreshus. Det fanns en jättelik trädgård med fontäner, stengångar, blommor, rosenbuskar, träd och en liten sjö. Det fanns ett stort hus med, en herrgård med putsad fasad och stenhörn. Herrgården och trädgården ägdes av Fabien D'Aramich-Delacroix.

Och det var Fabien, som nu skyndade sig fram på den största av grusgångarna. Det lyste i några fönster, för i en av herrgårdens flyglar bodde hans barnbarnbarnbarn Pascal D’Aramich-Delacroix II och hans fru Briannah. De hade två barn, en pojke som hette Ozabe och en flicka som hette Rosanna. Han klev upp på första steget på marmortrappan upp till huset, och en av betjänt öppnade dörren åt honom och han nickade vänligt mot honom och fortsatte sedan in i huset.

Eftersom Fabien tillhör en av Frankrikes mäktigaste släkter så behövde han inte ha något att oroa sig för när han som elvaåring anlände till Beuaxbatonsakademien. Han var ett ganska självklart val för gruppen Dimanche, där det även fanns en äldre kusin, och till tvåan kunde han flytta från de allmänna sovsalarna till Dimanches föreningstillhåll. Men det stannade inte där. Med perfekta betyg och aktivt medlemskap i flera av skolans föreningar så blev han i fyran utsedd till prefekt. När han lämnade Beauxbatons efter sin strålande Secondaire-examen så var det inga problem att hitta ett jobb.

Han fick höra om en ledig plats som privatlärare åt några magikerbarn i sydvästra Frankrike. Han reste dit och bodde där, och började så småningom bygga upp ett gott rykte som lärare. Han trivdes som lärare, jobbade som privatlärare tills han fick tips som en professorpost på Beauxbatons, och han tvekade över om han skulle ta den. Eleverna på skolan var äldre än de han brukade undervisa, och han skulle behöva specificera sig på ett ämne. Men tillslut tog han chansen och sökte, och med de meriterna han hade fick han strax efter intervjun ett brev från skolan där det stod att de gärna ville ha honom som lärare i Trollkonsthistoria. Efter ett par år hade han vant sig vid skolan och de äldre eleverna, och desto fler år han tillbringade på skolan desto bättre trivdes han. Efter flera år på skolan fick han även lärarposten i Litteratur.

Fabien är väldigt gammal, även för att vara trollkarl, och har jobbat på Beauxbatons i lite mer än hundra år. Biträdande rektor har han varit i ungefär 30 år, då han klivit upp på posten samtidigt som skolan bytte rektor. Samtidigt är han lång och går fortfarande med rak rygg och inger respekt i personer han möter. Han har det klassiska D'Aramich-Delacroix utseendet med klarblåa ögon och tidigare hade han även blont hår, även om det nu hade bytt färg till vackert vitt. Fabien klär sig oftast i dyra, högklassiska klädnader och hans hår är alltid prydligt.

Fabien har varit gift sedan trettioårsåldern, med Leela Aldwych. Bröllopet blev påkostad, de båda släkterna hade trots allt gott om pengar, och även om det var uppgjort så hatade inte paret varandra. Med åren växte respekt och kärlek fram och de blev lyckligare och lyckligare. Man kanske inte kan säga att de båda älskade varandra, men de var mycket goda vänner och de förstod varandra på ett sätt som man gör när man delar livet. Förutom den ärvda delen av sin förmögenhet hade Fabien jobbat ihop en del och fem år efter bröllopet hade han ärvt en herrgård av en äldre släkting där han bodde med sina barn och sin hustru. När Fabien en sen vinterkväll för omkring 60 år sedan fick en expressuggla till Beauxbatons, där han för tillfället befann sig, om att han skulle skynda sig hem fortstod han vad det handlade om. När hans fru bara några dagar senare avled mycket fridfullt var han ledsen, men inte förkrossad. Leela och han hade visserligen respekterat varandra och varit mycket goda vänner och det hade funnits ett mycket speciellt band i mellan dem, men han kunde klara sig vidare.

Fabien tar i lite extra när han stänger igen dörren idag. Klassen var pratigare än vanligt. Innan gick bra, men på lektionen skulle man minsann hålla sig till ämnet!
”God dag, elever. Varsågoda att sitta ner. Mademoiselle Fabountion, läs första stycket.” beordrade han en flicka i andra raden. Fabien ville ha ordning på sina lektioner, men faktum var att han inte alls var sträng ändå. Han ville bara ha lugn och ordning. Poäng delades ut till mest studieinriktade, de som Fabien tyckte bäst om, men de såg han noga till att dölja. Flickan läste stycket klart och tydligt och när hon var klar började han dela ut uppgifter. Fabien älskar skolarbete, och läxor och extra uppgifter förekommer ofta i hans klasser, speciellt bland de som inte sköter sig eller har dåliga betyg.

Fabien älskar Beauxbatons. Skolan har länge varit hans hem nu och han intresserar sig gärna för vad eleverna gör. De äldre eleverna på skolan vet att det inte är speciellt konstigt om Fabien dyker upp en träning eller en klubbträff, bara för att se vad som händer. Däremot är han inte särskilt social annars, och håller sig för det mesta i sitt arbetsrum eller i lärarrummet. Att skolans regler efterflöjs är dessutom viktigt för Fabien och påpekar gärna för elever när de gör något fel eller bryter mot klädkoden. Om de inte rättar sig snabbt är han snabbt framme med strafftjänst och poängavdrag.