Bonita Constance [DG: Magic Ink - Piercare] (Kokos)

MAGIVÄRLDSHATTEN
Sorteringshatt
Sorteringshatt
Inlägg: 114
Blev medlem: 02 mar 2010, 12:22
Borta t.o.m.: 04 dec 2014
Segar t.o.m.: 04 dec 2014
Kontakt:

Bonita Constance [DG: Magic Ink - Piercare] (Kokos)

Inlägg av MAGIVÄRLDSHATTEN » 18 dec 2010, 21:57

Bonita Constance, 24, Diagongränden. Pierceare på Magic Ink. (Kokos)

Bonita Constance föddes den sjuttonde juni och är Alexandra och Saxton Constance andra barn. Ploutos var deras förstfödde, Bonitas sju år äldre bror. Ända sedan födseln har Alexandra och Saxton varit väldigt stränga och strikta föräldrar; Inte uppe sent, inte lek inomhus, man skulle uppföra sig, inte störa om man jobbade (gärna inte prata alls om det inte var viktigt) och andra liknande saker som enligt Bonita var alldeles för stelt och tråkigt. Hon hade alltid för mycket spring och hopp i sina ben för att kunna vara den fina, lugna dotter som föräldrarna önskade sig.

Bonita har precis som sin mamma mörkbrunt hår, ljusgråa ögon och en smal, något kantig ansiktsform och en liten rund "bullenäsa".
Själv har hon genom större delen av livet varit väldigt missnöjd med sitt utseende, det började i tonåren när hon började döma småsaker och det har fortsatt ända fram tills idag, nu så gott som gömmer sig bakom heltäckande kläder.

När Bonita var elva år gammal fick hon ett brev som förklarade att hon, precis som sin bror och sina föräldrar, skulle få börja på Hogwarts för att lära sig använda magi. Även om hennes bror gick sista året så fick Hogwarts ändå lite av en hemmakänsla vilket snart blev allt större då hon bekantade sig mer med vännerna hon fick i sitt nya elevhem, Ravenclaw. Där placerades hon in eftersom hon var, och är än idag, en lättlärd, snabbtänkt person som älskar att lära sig nytt mest hela tiden. Snabbt såg även Bonita en mycket positiv sak i att vara bland helt nya människor, hon hade aldrig varit speciellt förtjust i sitt namn vilket gjorde detta till en utmärkt chans att bli kallad något annat, något snyggare. Så framöver presenterade hon sig oftast som Bonnie, det låter mycket sötare och verkligen inte så tantigt som Bonita.

En av personerna hon snabbt blev vän med var Mary Demarrow som hon delade sovsal med, de blev väldigt nära vänner lite längre fram och är även än idag. Dock visste ju ingen av dem på den tiden att de till och med skulle arbeta tillsammans i vuxenlivet. Bonita och Mary blev även vän med Lucky och de tre började hänga väldigt mycket ihop.

Under sitt fjärde år, då Bonita kommit in lite i tonåren, blev hennes självförtroende hemskt. Hon gick nästan alltid runt och petade på sin "bullenäsa" och klagade mest hela tiden över att hon inte var lika fin som Mary och Lucky. Hon försökte alltid gömma sig bakom sitt långa hår och sparade till lång lugg för att även dölja ögonen. Genom att må så dåligt och vara så negativ hela tiden började Bonita bli smått deprimerad, det hjälpte ju inte att hennes föräldrar började utesluta henne ut familjen för att hon inte blivit en Slytherinare och för att hon var så... Olik deras förväntningar. Inte ens hennes bror hade speciellt höga tankar om henne vilket inte är annorlunda idag heller. Genom allt detta började Bonita klanka ner mer och mer på sig själv...

Genom skoltiden hängde Bonita med på en del "dumheter" tillsammans med Lucky och Mary, det gjorde att hon ett år blev hotad av sina föräldrar att inte få åka tillbaka till Hogwarts något mer. Det var nämligen det året Bonita färgade sitt hår svart, tur för henne att hon stannat där och inte färgat så galna färger som de andra två. Hon hamnade i nog trubbel som det var med bara svart.

På grund av Mary och Lucky, som minst sagt hade lite mer egen stil, tog det inte stopp för Bonita vid det svarta håret. Tillsammans skaffade de tre även piercingar lite här och var på kroppen. Eftersom de själva gjorde de blev det ju en del infektioner men med lite övning på Lucky (som ville ha sjukt många!) blev Bonita den bästa piercearen i gänget. Lucky är lika förtjust i piercingar idag och ser mer eller mindre ut som en vandrande järn-kvinna, mycket tack vare Bonita då hon gjort de flesta.

I arbetsväg visste inte Bonita vad hon ville bli, visst önskade hennes föräldrar fortfarande att se henne på Ministeriet men hon hade ingen önskan att sitta på ett kontor och ruttna bort som sin bror. Nej, hon ville hålla på med kanske kläder, styling eller något som formade folks stil. Men hon hade ju inte jättemycket färdigheter och hon hade bara medelmåttiga betyg från Hogwarts. Mycket till klädstil hade hon ju inte själv ens, klädd i heltäckande svart var kanske "deprimerande"- eller "tråkig" stil? Men sedan slog det henne, hon kaske kunde pierca folk? Precis som hon hållt på och pierca Lucky och Mary under skoltiden? Dock skulle det ju säkert vara annan utrustningen än vad de använt men det var ju ändå ett jobb! Så när hon slutat Hogwarts och flyttade hon in med Lucky i en lägenhet i Liverpool och letade reda på en (magisk) piercarsalong som var villiga att lära upp henne och ge henne jobb.

När hon var tjugofyra år, sommaren innan hon blev tjugofem, hörde hon att Mary själv hade öppnat en tatueringssalong i Diagongränden. Kanske kunde Bonita gå vidare lite och börja pierca folk där? Hon var ju ändå väldigt duktig idag eftersom hon jobbat
med det i sex år nu. Hon hörde av sig till Mary och tre veckor senare var hon på väg att flytta in i Mary's lilla lägenhet för att bli rumskompis med sin nuvarande chef.

"Bonnie!" Ropar den lilahåriga vänninan och hon vacklar ostadigt fram med en flyttlåda i famnen. Det var inte en lätt uppgift att bära
flyttlådor i stilettklackar.
"Men Mary, sätt på dig andra skor..." Säger Bonita med sin vanliga, lätt tråkiga och släpande röst. Hon tar emot lådan och ser ner på sina egna skor genom den svarta luggen, hon hade mycket mer passande skor. Som alltid hade hon ett par rediga, svarta kängor som klarade så gott som allt. Mary stapplar in i butiken med sina skor i ena handen och Bonita börjar bära upp lådan för trapporna. Detta var sista lådan, sedan var allt inne. Så skönt. Visserligen var det bara fem stycken halvpackade lådor hon haft med sig men ändå, det var skönt att slippa bära mer. Det var fördelen med att inte äga så jättemycket, man slapp bära runt på det. Snart kommer Mary in i
lägenheten, barfota, med världens leende på läpparna.
"Välkommen hem då, Bonnie!" Säger hon muntert och Bonita ser sig om lite osäkert. Det såg ut som att en orkan hade dragit fram här!
Mitt på golvet ligger det kastruller, tallrikar, kläder och allt annat möjligt som man kunde tänkas hitta i en lägenhet, dock inte på golvet. Bonita går in i ett av rummen som verkar vara ena sovrummet och ser en obäddad enkelsäng, ett litet bord med en hög av saker på och en byrå med dubbelt så mycket skräp på som det låg på rumsgolvet.
"Eh..." Får Bonita fram, hon var ju mest van vid Lucky's och sina föräldrars välstädade hem. Detta skulle blir en väldigt omställning.
"Jag har två sovrum i lägenheten, jag använde det ena till skräp men jag slängde ut det i lägenheten istället så du får ett sovrum!" Mary pekar tummen upp och ser stolt ut över sin lilla städ-insats.
"Så det är därför det är så mycket saker överallt?"
"Eh... Delvis." Svarar Mary och flinar lite oskyldigt innan hon tar tag i Bonitas hans och drar med henne till en annan dörr.
"Detta är ditt rum, Bonnie!" Mary öppnar rumsdörren och visar stolt upp det. "Jag bad Silly om hjälp med att bära in alla möbler" säger hon medan hon öppnar byrån. Silly, visst ja. Han jobbade ju här, det var den där killen som hängt efter Mary under skoltiden hela tiden. Bonita visste inte ens om han gått samma år eller inte som dem, hon hade inte umgåtts med många andra än Mary och Lucky.
"Tack Mary," Mumlar hon. "Det är verkligen rymligt och fint."
"Bra, jag är glad att du gillar det! Packa upp och kom ner sedan så visar jag dig salongen!" Mary försvinner ut ur rummet och
lägenhetsdörren stängs snart igen. Bonita bär in lådorna på rummet med hjälp av sitt spö, varför använde dem inte det förut också?! Äsch, hon var ju lite vimsig ibland och hängde ju inte alltid med när det gällde praktiska saker. Det rycker till lite i mungipan på henne, jaså. Så nu var detta hennes hem, hon kastar en blick ut mot gatan genom fönstret. När hon packat upp gick hon ner till salongen och fick den lovade runtvisningen, det var verkligen fint. Hon var stolt över Mary, att hon lyckats uppnå detta var helt otroligt!

Bonita har idag långt, svart hår som räcker ner till mitten av ryggen och en fliktigt klippt lugg som slutar precis på mitten av näsryggen. Hon har även en del piercingar; En i vänstra näsborren, två på varsin sida under underläppen (även kallade Snakebites), ett i högra ögonbrynet, en i naveln och en på tungan. Hon gömmer fortfarande sitt ansikte bakom sin lugg och har fortfarande sämst självförtroende, den svarta stilen och det sunkiga humöret gör att hon är lätt deprimerande att se på. Hon är dessutom inte en
speciellt rolig person att umgås med heller vilket gör att hennes förråd av vänner inte är speciellt stort.