Dominic Deen [Trolldomsminister] (Angfiel)

MAGIVÄRLDSHATTEN
Sorteringshatt
Sorteringshatt
Inlägg: 114
Blev medlem: 02 mar 2010, 12:22
Borta t.o.m.: 04 dec 2014
Segar t.o.m.: 04 dec 2014
Kontakt:

Dominic Deen [Trolldomsminister] (Angfiel)

Inlägg av MAGIVÄRLDSHATTEN » 28 jul 2013, 17:21

Trolldomsminister i Storbritannien

Dominic Deen spelas av Angfiel

Bakgrunden är skriven av ByronBlue

Dominic Edric Deen betraktade sin spegelbild. I sin hand höll han en liten sax och med den ansade han försiktigt den gråa mustaschen som prydde hans överläpp. Dominic var nervös inför dagen, det här var hans första dag som trolldomsminister. Han andades djupt och drog handen över sin rynkiga och slappa hud. När han var ung hade han varit en mycket vacker man men nu hade åldern satt sina tydliga spår och Dominic gillade det inte. Han tog en stor klunk från sin absoluta favoritdryck te och fortsatte sedan finjustera mustaschen. Detta gjorde han varje morgon, att ha ett respektabelt yttre var viktigt för mannen som var rätt ytlig när det gällde sitt eget utseende. Förutom att mustaschen skulle vara perfekt var det också viktigt att det gråa och tunna håret var bakåtkammat för att täcka flinten på hans huvud. Han stoppade noga in den vita skjortan innanför kostymbyxorna för att efter bästa förmåga dölja sin runda mage.

”Dominic ditt te kallnar” ropade hans fru Alyssa från köket och Dominic drog sig från spegeln. Han drack det sista av koppen te som stod bredvid spegeln och gick in i köket. Huset han bodde i med sin familj hade gått i arv inom familjen. Det låg utanför Manchester i området Rochdale och för en mugglare såg huset ut som en mycket ogästvänlig ruin. Att mugglare inte såg huset i dess fulla glans och det faktum att det låg långt ute på ett fält gjorde att familjen Deen kunde leva ett stillsamt magikerliv utan att behöva oroa sig för mugglare. Huset var stort, tre våningar och byggt i grått tegel med vita stora fönster. Det var i det här huset Dominic växte upp och han hade många minnen från husets alla rum. Dominic var ensambarn och trivdes bra med det, han fick stort stöd från sina föräldrar och uppskattade de höga krav som ställdes på honom. Han var hårt arbetande och var inte nöjd med annat än perfektion. Som pojke hade han spenderat mycket tid på sitt rum under sommarloven pluggandes. På sommaren brukade hans far ta med honom på Quidditch för att se Appleby Arrows matcher. Dominic älskade att titta på Quidditch och hade under sitt sista år på Hogwarts lyckats komma med i Hufflepuffs quidditchlag. Dock hade hans quidditchkarriär tagit slut efter examen då pojken inte såg quidditchspelande som något ordenligt jobb. Han sökte sig precis som sina föräldrar och farföräldrar till ministeriet och det är där han har jobbat sedan dess. Dominic började på avdelningen för magisk transport och avancerade inom ministeriet. När han var trettiofyra år jobbade han på Wizengamot och det var där han träffade sin fru, Alyssa som jobbade som sekreterare åt Dominic.

Dominic Deen satte sig vid köksbordet och började dricka på sin andra kopp te för dagen. Te var en viktig del i Dominics liv, han älskade drycken och trots att han inte erkände det hade behovet av te övergått till ett beroende. Han drack minst fem koppar per dag och om han inte fick en kopp direkt på morgonen var han minst sagt grinig. Idag fick inget gå fel därför hade Dominic noga sett till att han fick ordentligt med te innan han skulle bege sig till ministeriet för att ge sitt första tal som trolldomsminister. Dominic blottade sina raka men gula tänder mot sin fru Alyssai ett leende.
”Älskling, du äter nu frukost med trolldomsministern ” sa han och Alyssa log tillbaka utan en tanke på vare sig hennes man gula tänder eller hans tjocka mage. Dominic tänkte plötsligt på sin avlidna mor, han visste mycket väl hon skulle skälla på honom för hur illa han skötte sina tänder. Det var på det sättet hon hade varit. Hon hade varit väldigt mån om att hennes enda son skulle se proper och respektabel ut och inte minst, att han var lyckad. Med detta hade modern lyckats väl, det fanns inga dagar när Dominic Deen var ledigt klädd och orakad. Han bar alltid välstrukna skjortor, vackert knutna slipsar och figursydda kostymer.

Dominic hade levt i femtiosex år och tyckte nu propert beteende och utseende var viktigare än någonsin. Han var en man som gillade att ha koll på läget, vara kontrollerad och fokuserad. Men det fanns tre saker som verkligen kunde rubba hans lugn. Det första var om han inte fått den mängden te hans kropp behövde, det andra om hans mustasch på något sätt var i oordning. Slutligen kunde mannen vare sig tänka eller fokusera ordenligt om sakerna på hans skrivbord inte låg på sin rätta plats. Dessa tre påverkade hans inre fokus men det fanns många saker som han störde sig på hos andra. Om någon ljög för honom, inte höll vad den lovade eller inte kämpade flitigt för att nå sina mål eller de mål som Dominic Deen satt upp blev han upprörd. Dominics två barn, Charles och Cornelia hade sedan de föddes fått höra om dessa ideal. Dominic tyckte han hade lyckats väl med att forma sina barn till goda magiker, särskilt Charles. Han gjorde alltid sitt bästa för att följa dessa livsregler och Dominic var oerhört stolt över sin son.

Hela familjen var nu samlad kring köksbordet, en stor tekanna hällde på egen hand upp te i deras koppar och de åt alla rostat bröd. Dominic var på utmärkt humör och pratade glatt om dagen. Alyssa lyssnade uppmärksamt och när det behövdes sa hon uppmuntrande ord. Det var ofta på detta sätt i familjen Deen, Dominic pratade mest hela tiden, hans fru instämde i allt han sa och barnen satt mest och lyssnade. Dominic var väldigt karismatisk och van att ta och få plats. Därför var det svårt för de andra i familjen att få utrymmet att tala och agera. De hade alla tre stor respekt för honom, inte för att de var rädda för Dominic utan för att de hade stort förtroende för honom.

Frukosten var uppäten, regnet hade börjat börja falla från skyn och Dominic Edric Deen var redo att gå hemifrån. Han stängde dörren efter sig, drog upp rockslaget för att skydda sig så bra som möjligt från väder och vind. Med bestämda steg gick han genom trädgården och betraktade leendes de välansade buskarna som nästan var som statyer. Detta var ett stort hobbyintresse för Dominic, att med hjälp av sin stav klippte han de ovårdade buskarna till fina statyer bland annat i form av grävlingar. Grävlingarna representerade hans forna elevhem, Hufflepuff, som han var mycket stolt över att ha gått. Dominic tittade ner på sina handskbeklädda händer, han bar allt som oftast handskar. Han hade oerhörda komplex för sina små händer men om detta pratade han helst inte. Dominic hade gått några hundra meter bort från huset och transfererade sig till London. Han hade gjort denna resa oräkneligt många gånger, ministeriet var som ett andra hem för honom. Han hade jobbat på nära på alla avdelningar under någon tid av sin karriär men det var den lagliga avdelningen som han hade spenderat mest tid på och det var också här han trivdes bäst. Dominic såg fram motl tiden som minister. Enda sedan barnsben hade han drömt om att en gång få styra landet och nu var den dagen äntligen här.