Maria MacGee [Examinator - DRK/RIK/SMD/SYM] (Viggo)

Post Reply
Angfiel
Spelledare & Admin
Spelledare & Admin
Posts: 1698
Joined: 03 Feb 2008, 23:17
Location: Snapes sovrum

Maria MacGee [Examinator - DRK/RIK/SMD/SYM] (Viggo)

Post by Angfiel »

Examinator i Drakologi, Reinkarnation, Skötsel och Vård av Magiska Djur och Symbolmagi på Trolldomsministeriet Avdelningen för Trollkonstexaminering

Maria Victoria MacGee spelas av Viggo


Skottland

En trettonårig Ravenclaware med blont hår och blå ögon sitter på en av quidditchläktarna och tittar på matchen mellan Gryffindor och Ravenclaw. Hennes halsduk fladdrar upp i ansiktet tack vare den hårda vinden och plötsligt buar många omkring henne men hon vet inte varför.
”Vad hände?” frågar hon en av sina klasskompisar.
”Din syster stoppade nyss en av våra jagare, MacGee”, muttrar flickan bredvid och Maria biter ihop. Jaha, såklart att Evelyn ska utmärka sig igen, hon är ju trots allt en av de bättre quidditchspelarna i sitt lag och hon lyckas ofta med det hon företar sig. Dock förstår nog inte storasystern att hennes val i livet även påverkar lillasystern - det är inte alltid så lätt att vara Maria, den taniga och osociala MacGee-systern som folk glömmer bort lika fort som hon presenterat sig.
”Vi leder inte längre va?” frågar hon försiktigt flickan som skakar på huvudet.
”Nej, det lyckades din syster förstöra.”
Maria vill sjunka genom plankan hon sitter på men någon sådan trollformel har hon inte hunnit lära sig än. Hon tittar istället på Evelyn som smidigt susar förbi sina motståndare och drämmer till en av dunkarna som återigen förstör Ravenclaws målchanser, till Marias stora förtret. Gryffindorarna skriker på sina platser, hoppar upp och ner och bedyrar sin kärlek till Evelyn. Maria kan inte låta bli att känna avundsjukan bubbla upp någonstans i magtrakten. Inte för att hon vill vara superpopulär och jättebra på quidditch. Nej, hon önskar bara att åtminstone hennes klasskompisar ska förstå sig på henne. Hon är inte social, hon har ett stort djurintresse som tar upp mycket av hennes fritid och hon är en plugghäst. Det sistnämnda borde kanske göra henne till en favorit i plugghästarnas elevhem men eftersom hon håller sig för sig själv och inte tål att prestera sämre än förra gången är hon kanske en aning extrem för de flesta.
Matchen slutar 60-275 och Maria lommar iväg innan hennes syster kan få tag på henne. Hon har ingen lust att gratulera Evelyn, det gör alla andra så bra så, till och med hennes föräldrar som dyrkar sin förstfödda dotter. Maria biter ihop, trotsar vinden och går till utkanten av den Förbjudna Skogen där hon slår sig ned och bara blickar in i mörkret. Vinden piskar henne i ansiktet nu men hon är tuffare än att låta vinden knäcka henne och kanske får hon syn på någonting spännande i skuggorna tack vare sin envishet.

Maria är ungefär 30 år idag och har ingen fast bostad. Hon älskar att röra på sig och vill inte slå sig fast vid något eller någon. Hon bor oftast i ett stort tält förutom när hon skickas på arbete till Hogwarts, där finns det en ordentlig säng och en riktig dörr att stänga om sig. Men ett vanligt rum eller ett vanligt hus är ingenting Maria saknar. Hon trivs bäst i Skottland där hennes fars släkt har sina rötter. Direkt efter Hogwarts arbetade hon på sin långväga kusins pegasusfarm i Helmsdale, Skottland, samtidigt som hon fortsatte att utforma sin djurrättsorganisation WETMC (Witches and Wizards for the Ethical Treatment of Magical Creatures) som hon startade på Hogwarts vid 14 års ålder. Då var det bara en liten privat grupp som ställde till det för vaktmästaren då de ofta höll sig alltför nära den Förbjudna Skogen i hopp om att få träffa magiska varelser som de ansåg behövde hjälp mot magikernas förtryck. Vissa regler var till för att brytas tyckte hon. Den lilla gruppen växte sig större när Maria väl fick fria tyglar efter skoltiden.
Vid sidan av sitt yrke som examinator på Hogwarts är Maria oerhört engagerad i djurrättsfrågor, speciellt i sitt eget hemland. Därför spenderar hon mycket av sin fritid med att se till så att de magiska varelserna mår bra och att lagarna som skyddar djuren följs av alla. Hur Maria blev examinator på Hogwarts genom Trolldomsministeriet är lite av en slump. Hon hamnade i trubbel efter skoltiden då hon passionerat såg till att sin djurrättsorganisation tog fart, gruppen fick fler medlemmar och protesterna var både höga och provocerande. Trolldomsministeriet kunde ha låst in henne och slängt bort nyckeln men Maria har alltid varit en smart flicka och trots sin envishet kan hon förhandla, det var precis det hon gjorde med Trolldomsministeriet också. De gav henne ett ultimatum som hon lyckades vända till sin fördel: hon fick sin organisation att dämpa sig samtidigt som hon började arbeta för Trolldomsministeriet vid sidan av. Detta gjorde att hennes organisation fick vara kvar och aktiv, genom Maria kunde de samarbeta med rättsväsendet också, hon slog två flugor i en smäll. Djurs rättigheter har framförallt tagit upp en stor del av Marias liv som vuxen, hon blev därför överlycklig när Ministeriet gick med på att samarbeta med henne, men det slutade inte där. Maria blev mer och mer involverad i Ministeriets olika uppgifter och till slut hittade hon någonting som hon brann för nästan lika mycket som för magiska djurs rättigheter: ungas kunskaper om djuren. Det började med att hon ansökte om att få bli examinator i Skötsel och Vård av Magiska Djur på Hogwarts, ett ämne hon själv var brilliant i när hon gick på skolan. Även Drakologi var viktigt, Maria hade ”hjälpt” några drakar fly från en illegal drakfarm i Rumänien några år tidigare så drakar var en av de djurarter hon älskade och ville beskydda extra mycket. De två djurämnena passade henne som handen i handsken men törsten efter kunskap tog över för Maria, hon har alltid älskat böcker och att lära sig nya saker – oavsett om hon tyckt om ämnet eller inte. Hon började studera avancerad Reinkarnation och Symbolmagi, två ämnen knutna till naturen. Det gick riktigt bra och till slut var hon klar med sin utbildning. Vid det laget hade hennes djurrättsorganisation hunnit bli rikskänd och lönen hon fick från sitt betalda arbete på Ministeriet gick direkt till hennes älskade djur.
Som examinator är Maria sträng, hon kan bli irriterad om eleven inte förstår även om eleven aldrig får reda på det, men hon kan visa en lättare sida om eleven visar prov på stor kunskap eller känsla för ämnet. Maria håller sig för sig själv på skolan och favoriserar ingen avsiktligt. Hon kommer fortfarande ihåg hur det var att vara elev på Hogwarts och försöker uppmuntra de som ger henne hundratio procent. Även om Maria håller hårt på sitt privatliv ger hon gärna de flitiga eleverna mycket av sin privata tid utanför klassrummet. Smicker och falskhet ser hon igenom och rynkar på näsan åt sådant beteende, det gäller både elever och vuxna som försöker ställa sig in.

Maria är blond med blåa ögon och ljus hy. Hon är drygt 165 centimeter lång och smal, det finns ingenting anmärkningsvärt i hennes utseende vilket gör att hon lätt smälter in i bakgrunden. Hon har aldrig haft ett seriöst förhållande och är inte van vid att män visar romantiskt intresse för henne. Hon är inte på långa vägar redo att slå sig till ro och permanent bostätta sig med en man och skaffa barn, djurrättsorganisationen är hennes ögonsten och hon sköter om den som en mor tar hand om sitt barn.
Maria har ingen nära kontakt med sin familj, sin systerdotter Bedelia känner hon knappt och hon drar sig för att fördjupa kontakten med människor över huvud taget.
Som den djurtokiga häxa hon är är hon såklart en animagus. Maria intresserade sig tidigt för den delen av magivärlden där man kunde byta skepnad till ett djur och leva i deras värld. Som tur var hade hon en kusin i Skottland som gärna tränade med henne på sommarloven när hon blev lite äldre. När hon väl lärt sig konsten att förvandla sig levde hon ett bra tag som oregistrerad animagus och njöt i hemlighet av att känna sig en aning rebellisk. Dock ändrade hon sig när hon började arbeta på Ministeriet och idag är hon en registrerad animagus, hon försöker följa lagen så länge den inte står i hennes väg, och som animagus är hon en grå jako (en afrikansk papegoja).

Maria har sommarlov och befinner sig uppe i Skottland. Förra veckan fick hon ett ugglebrev från sina föräldrar, de frågade om de kunde hälsa på. Hon svarade inte på en gång och glömde sedan bort det. Att låta tystnaden tala för sig själv gick tydligen inte, därför blir hon förvånad och irriterad när hon ser sina föräldrar dyka upp på stenvägen mellan två kullar, en av dessa har hon rest sitt tält på.
Clay och Bridgit MacGee har levt de senaste fyrtio åren i Liverpool, där föddes både Evelyn och Maria. När Evelyn fick barn – mugglarfadern lämnade dem vilket verkade chocka alla utom Maria som tidigt såg igenom hans trevliga fasad och förstod att den dagen han fick reda på sanningen om dem skulle han dra – flyttade hon in med den nyfödda dottern i föräldrahemmet. Sedan levde de som en enda lycklig mugglarfamilj tills Bedelia kom in på Hogwarts för de ville inte att flickebarnet skulle känna sig utanför mugglarsamhället. Maria hatade att komma dit och låtsas vara någonting annat än magiker. Bedelia var säkert en fin liten flicka men Maria tyckte inte om henne, hon var för lik sin mor till både utseendet och sättet. Det var kanske inte rättvist men världen är inte alltid rättvis. Tre gånger har hon sett sin familj sedan dess, två gånger har det varit en snabbvisit på juldagen och den tredje gången var det på hennes pappas femtioårskalas efter att Bridgit bönat och bett.
De kommer allt närmare, Bridgit vinkar upp till henne och Clay ler, Maria rör inte en muskel. Hon övervakar dem från sin plats och känner sig plötsligt trängd in i ett hörn trots att allt hon kan se runt omkring sig är kullar, dalar, grönska och långt borta Nordsjön (hon bor för tillfället på MacGee-mark). Varför måste de komma hit och invadera det som bara är HENNES. Hon vill inte vara en del av familjelivet, det finns viktigare saker än att dricka en kopp te och prata om gamla tider. Maria hör inte hemma hos sin familj, det lärde hon sig för länge sedan men tyvärr har de andra inte fattat det än.
Clay och Bridgit har inte långt kvar nu, de har redan börjat färden uppför kullen och Maria önskar att hon stod kvar och bad dem transferera sig hem igen. Istället dyker 13-åriga Maria upp och säger åt den vuxna Maria att fly, att inte ta tjuren vid hornen den här gången utan dra sig undan och planera noggrant. Utan att tänka mer eller känna efter tar Maria fram trollstaven och sekunden senare flyger en fågel upp mot himlen. Den med bra syn kanske blir lite fundersam för det är inte en typisk brittisk fågel man ofta hittar i detta landskap. Den gråa jakon med sin röda stjärtfjäder hör hemma i Centralafrika, inte i de skotska högländerna. Maria svävar i skyn, känner vinden smeka fjäderdräkten och med sin skarpa syn tittar hon ned på föräldrarna som är på väg mot hennes tält. Hon tycker synd om dem en kort stund innan hon blickar framåt. Nordsjöns djupblå vatten glittrar i det svaga solskenet och hon styr ditåt. En dag tänker hon prata med dem, få dem att förstå hur hon känner och hur hon vill leva. Men inte idag.

Post Reply