[FVK-P] Roxanne Piquet (Malil)

Lily
Durmstrangelev
Durmstrangelev
Inlägg: 286
Blev medlem: 11 maj 2012, 21:05

[FVK-P] Roxanne Piquet (Malil)

Inlägg av Lily » 31 jan 2016, 16:44

Roxanne Piquet, Charmonix,Frankrike

Solen har inte ens kommit upp hela vägen över de snötäckta bergstopparna i alperna, ändå kan man se ett brett spår i den nypistade backen. Följer man spåret kommer man fram till en ensam snowboardåkare klädd i en mintgrön overall som står stabilt på sin bräda och kommer farande nedför backen i hög fart. Åkaren bromsar snabbt in när hon når slutet av backen, hon tar av sig de stora skidglasögonen, lösgör sig från brädan och sätter sig ner i snön. Det är en fantastisk utsikt från bergen i Chamonix, den ort där snowboardåkaren vid namn Roxanne Piquet bor och har bott i i princip hela sitt liv. Antalet timmar som 29 åringen har spenderat i dessa backar går knappt att räkna, hon har alltid älskat friheten och adrenalinet med att stå på en bräda. Över huvud taget gillar hon att söka kickar, att utmana sig själv och att lära sig nya saker. Det känns därför extremt konstigt att hon snart inte kommer kunna ge sig iväg och äventyra när som helst, som hon har gjort de senaste åren. Roxanne, eller Roxy som hon brukar kallas av sina vänner och sin familj, har nämligen fått ett jobb som lärare i förvandlingskonst på Franskrikes främsta magiskola, Beauxbatons. Hon hade själv inte sökt posten, men en kär vän från hennes egna skoltid hade skickat in en ansökan och Roxy tänkte mest ‘varför inte?’ när hon fick veta.

Roxanne har aldrig varit sådär överdrivet nogrann med sitt utseende. Hennes mörka hy möter väldigt sällan smink, och det långa svarta håret är för det mesta uppsatt på ett eller annat sätt för att hållas borta från ansiktet, inte helt sällan i två långa flätor, av den enkla anledning att de får plats under snowboardhjälmen. Hennes kropp har alltid stuckit ut lite från normen, redan som ung flicka var hon längre än många av sina jämnåriga och när flickorna i årskursen började få mjuka kurvor upprätthöll Roxy en i princip helt platt bröstkorg, och det blev inte bättre när hon började träna och äventyra på alla möjliga sätt. Hon är slank och har tydliga muskler och hon inte har några problem med att visa upp då hon ofta går runt i tajta linnen som visar hennes atletiska kroppsbyggnad. Roxys aniskte är ganska symmetriskt, och framför allt rätt spetsigt, inga runda och rosiga kinder där inte. Mitt i ansiktet sitter två nyfikna ögon som är sådär riktigt mörkbruna så att man knappt kan urskilja pupillerna.

Under sina år på skolan var väl inte Roxy den mest ambitiösa eleven, hon var inte fröken fin som spenderade sina eftermiddagar med att studera i biblioteket, att däremot vara ute i trädgårdarna och öva på formler tills de satt, det var någon hon gärna gjorde. I hela sitt liv har hon varit envis, oavsett hur många gånger hon misslyckas så försöker hon igen tills hon kan det hon försöker sig på. Man lär sig ingenting om man inte försöker, och man kan ju inte förvänta sig att kunna allting på en gång. Många människor i Roxys omgivning har förundrats över hur länge hon kan ägna sig åt samma sak utan att bli uttråkad, när hon knappt kan sitta och läsa en bok i mer än tio minuter utan att börja klättra på väggarna och klaga på att hon är uttråkad. Kanske är det anledningen till att just förvandlingskonst blev hennes grej. Ämnet var fyllt med praktisk övning som kunde utvecklas hur mycket som helst, och man behövde sällan sitta och läsa eller skriva långa uppsattser. Framför allt beror det nog på att man inte lär sig något av att skriva uppsattser, man bekräftar ju bara det man redan vet, och vad är det för vits med det egentligen?

När Roxy slutade på Beuxbatons var hon trött på skolan. Allas förväntningar om att hon skulle bete sig på ett vist sätt och att hon skulle prestera i allt, vara lydig och passa in. Hon var väl kanske trött på hela kulturen och ville mest bort från allt och alla. Lösningen blev att hon packade en väska med det viktigaste och sen bara drog hon för att vara allt det där som inte riktigt accepterades på skolan. Hon tog lite jobb här och var för att kunna försörja sig själv, men stannade aldrig särskilt länge på ett och samma ställe. Ofta hamnade hon hemma hos barnfamiljer där hon hjälpte till så gott hon kunde. Att laga mat eller städa var inte Roxys starka sidor, men hon passade gärna barnen, hjälpte dem med läxor eller bara lekte tillsammans med dem. Ofta blev familjerna förtjusta i hennes hjälpsamma personlighet, och när hon skulle vidare var det ofta jobbiga avsked. Samtidigt som hon reste runt studerade hon vidare om just förvandlingskonst. Att plugga var aldrig något problem, så länge det skedde på hennes egna villkor. Hon lärde sig massvis under sina resor, både hur man hanterar andra människor, hur olika barn tänker och lär sig olika, men även så mycket om magin som hon aldrig hade fattat och sådant som de aldrig gick igenom på skolan.

Med en snabb rörelse trycker sig Roxy upp på fötter igen, spänner fast dem på brädan och sätter fart ned för backen igen, sista gången på ett tag. Det känns lite vemodigt, men samtidigt: Ett nytt äventyr och en ny utmaning väntar, och Roxanne kunde inte vara mer taggad.