Alisa Igorevna Alkaeva (Elin95)

Post Reply
SORTERINGSHATTEN
Posts: 121
Joined: 05 Feb 2009, 12:35
Borta t.o.m.: 04 Dec 2014
Segar t.o.m.: 04 Dec 2014
Location: Rektorns kontor
Contact:

Alisa Igorevna Alkaeva (Elin95)

Post by SORTERINGSHATTEN »

Alisa Igorevna Alkaeva - Malt’ya, Ryssland (Elin95)

Alisa satt framför spegeln i sitt rum och borstade det långa, mörka håret. Nadeya, hennes mamma, hade till middagen bjudit in en annan familj och bett henne att göra sig fin. Det var vinter och alla var hemma på jullov så Nadeya, hade sett chansen till en riktig festmåltid.

Noggrant drog hon några till tag med borsten och la sedan ifrån sig den på bordet som stod under spegeln. Att klä upp sig var något hon gillade och dagen till ära hade hon fått ta på sig en ny fin klänning som hennes mamma köpt. Den ljusa klänningen hade fina former med ett svagt snirkligt mönster av en gul tråd och hon visste att hennes mamma skulle gilla att se henne i den.

Egentligen var Alisa ganska säker på att Nadeya ville imponera på den andra familjen, Kaminski, med att visa upp sin fina dotter men det gjorde henne inte så väldigt mycket. Vad gjorde det om de tyckte om henne? För henne kändes det bara bra att de tyckte hon var söt i sina kläder. Nynnandes för sig själv drog hon på sig klänningen och såg sig omkring i rummet för att se om hon glömt att plocka ihop något. Ordningsamhet var ganska viktigt för henne, men ännu viktigare nu då hennes mamma tvingade henne att ha största noggrannhet i allt, så att hon skulle få den fina chansen att börja på Durmstrang. Hennes bror, Andrei, hade tagit sig in på tredje försöket då han var tolv år och både Nadeya och Igor ville att hon skulle klara provet så fort som möjligt. Att hon förra året haft en sådan fruktansvärd otur gick knappt att tänka sig, för vid den tiden då provet skulle vara lyckades hon bli sjuk. Igor hade skällt på henne och ropat att hon inte skulle vara en sådan vekling att hon missade sitt prov till Durmstrang. Trots allt hade det inte hjälpt, när hon ändå tillsist på provdagen låg i 40 graders feber. Hon hade helt enkelt varit tvungen att skippa det. Sedan dess hon blivit frisk från febern, vilket var kanske en halv vecka efter provet, så hade hon jobbat hårt. Att hon ibland satt säckigt, något som var ganska skönt enligt henne själv, gillade inte Nadeya. Så fort mamman såg henne vid ett sådant tillfälle sa hon något i stil med ”sitt rakt, sträck på dig!”, med en överdådig röst och tittade sedan strängt på henne. På så sätt, hade Alisa lärt sig att det bästa alltid var att sköta sitt och vara noggrann.

Annars, var Alisa ändå den som skötte sig bäst av barnen Alkaev. Andrei var alldeles för slapp med allt han gjorde och verkade aldrig riktigt bry sig, och lilla Lesya var för liten. Lesya med sina sju år brukade försöka härma både Andrei och Alisa, vilket fått henne att för tillfället vara en väldigt icke noggrann fin flicka, hur nu det gick till. Det hade i alla fall gått upp för föräldrarna och nu verkade de se till så att Lesyas förebild fick bli bara, och absolut endast, Alisa.

Som liten hade även Alisa följt efter sin äldre bror och fått spela quidditch och sådant med honom tills Nadeya kommit på att det inte var nog mycket ”fin flicka” över det och förbjudit henne. Det var något som stört Alisa ganska mycket eftersom hon gillade att röra på sig. Jämfört med de andra flickorna i hennes ålder runt om i området, var hon mycket mer påhittig än dem och hon kunde bara se dem som tråkiga. Själv förstod hon inte riktigt varför Andrei fick fortsätta spela quidditch och springa omkring medan hon själv var tvungen lära sig brodera och lika tråkiga saker. Trots allt, var hon faktiskt nästan bättre än Andrei på quidditch.

Med den spänstiga och ganska normallånga kropp hon själv hade från alla saker hon gjort, (i smyg, såklart) skulle hon säkert kunna bli en bra sportare bara hon fick chansen. En chans hon knappast kunde vänta sig att få. Under det halvår som nyss passerat hade det trots allt gått upp för henne att det var ganska onödigt att tjata mer på att få röra sig mer och fast än det kunde vara svårt att tro, hade hon bestämt sig för att bli ordentlig. Om man skulle se henne både nu och då, skulle man om man var som familjen Kaminski stolt säga att ojojoj, vad bra ni har lyckats, och om man var mer vanlig: ja, hon verkar… stillsam.

Nadeya och Igor var i alla fall nöjda i allra högsta grad.

Alisas hy, kom från Igors sida. Nadeya hade ljus porslinshy till en nötbrun hårfärg och Igor, hade en betydligt mörkare mer ljusbrun hy. Den hade Andrei, så när lilla Alisa kom med den porslinsfärgade hyn var Nadeya utom sig av lycka. Lesya, som kom sen, hade även hon den enligt mamman ”fina” hyn, och det märktes på Nadeya att hon var stolt över sina barn.

Det räckte såklart inte för föräldrarna att barnen såg bra ut, utan det var även viktigt med hur de betedde sig bland folk. All Alisas nya ordning och noggrannhet räckte inte heller till för henne, utan hon borde även umgås med andra fina flickor för att hålla sig inne i societetslivet. Hennes närmsta vänner var några utav grannflickorna som var ”godkända” och Alisas hela liv, kretsade faktiskt ganska mycket kring vad Nadeya godkände för henne. Endast det bästa skulle vara gott så att hon en dag skulle kunna gifta sig och sprida deras rykte vidare.

Även om hon nu hade en massa saker att göra under dagarna, hade hon såklart även egna intressen. Att läsa gillade hon, och då speciellt böcker som man kunde drömma sig bort i. Ibland, lyckades hon sno någon av Andreis böcker och läsa. De var alltid betydligt mer spännande än hennes egna som mest handlade om godkända saker, medan Andreis böcker var lite mer fria. Sedan gillade hon att skriva, bland annat dagböcker. Varje kväll hade hon sin svarta bok med ett rött silkesband runt om som hon skrev i och höll noga gömd. Hennes egna plan, var att en dag som vuxen kunna läsa allihop och se hur hon var som liten. Då, skulle hon kunna visa sina egna barn och även lära sig från sina böcker, vad elvaåriga flickor gillade och inte gillade. Kanske skulle hon på så sätt bli en bättre mamma, även om hon självklart älskade sina föräldrar över allt annat.



Alisas familj var ganska gammeldags på så sätt att både Nadeya och Igor tyckte att det var mycket bättre att göra som förr. Deras eget äktenskap var arrangerat och så skulle nog även Alisas och hennes yngre syster Lesyas bli den dag de blivit nog gammal. Punkt slut. Själv var Alisa lite tveksam till det men skulle självklart göra som föräldrarna sa. De hade ju gjort det och deras liv hade blivit bra med stort gammalt hus och en rätt så rik standard, så Alisa som inte hade någon annan synvinkel att se det ur kunde bara anta att så var det. Man gifte sig som föräldrarna ville och då skulle allt bli bra.

Nu, när hon sett sig omkring i sitt halvstora, välordnade rum tittade hon sig en sista gång i spegeln och såg så att allting satt bra. De klargrå ögonen tittade tillbaka på henne och hon log samtidigt som hon hörde Nadeyas röst från botten våningen.

”Alisa, kommer du? Snart är gästerna här.” Det märktes på hennes röst att hon var lite stressad och Alisa kunde inte för allt i världen tro det. Det enda Nadeya gjorde var ju att fixa till hemma och umgås med andra fruar i grannskapet, så det här borde inte vara någon stor sak för henne.

”Jadå, jag kommer.” Alisa gick ut i trappan och var nära att krocka med sin fyra år äldre bror, Andrei, som kom joggandes uppför trappan.

”Akta!” Hon hoppade åt sidan och tittade lite irriterat på honom, en blick som snart byttes ut till nyfikenhet då han log retsamt mot henne och gav henne en lekfull knuff.

”Var har du varit?”, frågande tittade hon på honom för att se vad han hade för orsak till att slippa ställa i ordning.

”Tränat, pappa vill ha med mig i skolans quidditchlag till hösten.” Han log sitt sneda leende och tog sedan några steg till i riktning mot sitt rum.

”Men nu måste jag byta om, annars kommer mamma att döda mig med den där blicken hon har. ”Han skrattade till och skyndade sedan förbi henne till sitt rum för att strax efter smälla igen den med en hög duns.

”Men…” Alisa kunde inte låta bli att rynka pannan. Varför skulle just hennes bror ta allting så lätt? Helst ville hon att han också skulle vara noggrann, så att de på skolan fick en bra bild av deras familj när hon skulle börja där, om hon nu skulle göra det. Varför tänkte hon så? Såklart att hon skulle börja där. Det fanns inget annat alternativ.



Det var några månader senare, och Alisa stod tillsammans med sin mamma utanför byggnaden där hennes framtid låg, som Nadeya så fint kallat det. Det var där antagningen till Durmstrang skulle ske. Hon hade varit nervös hela morgonen för det och när det nu äntligen var dags…, ja hon hade svårt att inte darra lite. Lokalen de skulle vara i såg inte fin ut och hon hoppades att det var bättre inomhus. Varför ha ett prov i ett sådant fult hus?

Än kunde de inte gå in, fast än klockan tickade på. Igor hade lovat att infinna sig här och nu, Men eftersom jobbet som advokat alltid verkade dra över så var han inte där än. Senast hade det gällt något om en kvinna som trollat över saker till sin egen gård från grannens, eller något sådant skumt. Alisa var inte säker.

Men just då hon tillsist blivit helt säker på att han nog ändå inte skulle komma trots allt, så var det så klart det han gjorde. Med ett tyst ”poff” landade han några meter ifrån dem och skyndade sig fram med ett brett leende.

”Hej, Alisa, är du redo?” Alisa nickade nervöst och efter en krampaktig kram från mamman och en lite mer reserverad från pappan begav hon sig in i byggnaden. Nu gällde det.



Provet gick trots allt riktigt bra, måste hon erkänna så där i efterhand. När hon kom ut ur lokalen stod båda hennes föräldrar där hoppfulla och tittade på henne Men en min som sa ungefär: berättaexaktalltnuochutelämnainget förvimåsteverkligenfåvetaomdukomin. … eller något sådant. Så Alisa berättade.

Först var det frågor om vett och etikett, något som Alisa nästan tyckte var alldeles för lätt. Det hade hon lärt sig utan och innan sedan hon bara var en bebis nästan, så det trodde hon nästan att hon faktiskt spikade, något hon var väldigt stolt över. Sedan var det en hel del andra frågor där det gällde att analysera, reflektera och svara rätt, något som var lite svårare Men som hon i alla fall hoppas att hon svarat rätt på. Helt fel borde de då verkligen inte vara. Efter det så ja…, var det dags för gruppuppgiften. Om hon skulle vara ärlig var det den hon varit mest nervös för, eftersom hon hört av Andrei vilka hemska människor han varit tvungen att jobba med. Ja visst, det blev så att hon inte gillade alla människor i sin grupp, men eftersom hon för det mesta gick bra ihop med de flesta sorters människor så klarade hon ändå av att samarbeta bra. Sist var det en man som stod och petade lite med en trollstav lite och även om hon inte hängde med eller fattade något om varför han gjorde det och vad han fick fram, så hoppades hon på det bästa. Det kändes som om provet gått bra och lyckades hon ta sig in, så skulle hon allt visa dem på Durmstrang att Alisa, det var någon att räkna med.

Post Reply