[P-SIA] Valera Mikhailevna Salieria (TraXy)

Post Reply
Angfiel
Spelledare & Admin
Spelledare & Admin
Posts: 1697
Joined: 03 Feb 2008, 23:17
Location: Snapes sovrum

[P-SIA] Valera Mikhailevna Salieria (TraXy)

Post by Angfiel »

Valera Mikhailevna Salieria, Astrakhan, Ryssland

I ett land långt borta, i en tid som kändes som om det lika gärna kunnat vara en tidsålder sedan, hade en ung kvinna saknat sin trolovade som dragit ut i kriget. Hon hade väntat troget vid sitt fönster, förstod aldrig varför Yuri hade bestämt sig för att ge sig av. Något om att tjäna sitt land, att göra det till en plats för dem bägge att starta en familj på... men det blev aldrig någon familj, aldrig något giftermål, hur mycket hon än hade väntat. Brevet hade kommit en morgon och bekräftat hennes värsta farhågor, som hon redan varit medveten om så snart hon läst hans handflator. Han var borta. Hennes älskade Yuri fanns inte längre. Sedan den dagen tog hon avstånd ifrån allt vad kärleksrelationer hette, och trots att det nu gått i runda slängar ett halvsekel sedan hans bortgång så bar hon fortfarande svart för att markera den sorg hon fortfarande inte riktigt klarar av att skaka av sig.

Valera föddes och växte upp med sina föräldrar och sina syskon vid floden Volga i utkanterna av Astrakhan och hade en för häxor och trollkarlar ganska normal uppväxt. Släkten hon kommer ifrån härstammar ifrån Västeuropa, men genom generationerna har de flyttat runt lite varstans, tills dess att de under de senaste generationerna har befunnit sig i Östeuropa istället, sedan hennes farfarsfar gifte sig med en rysk kvinna. Sedan dess har de alltså bott i närheten av Kaspiska Havet.

Den största skillnaden mellan Valera och hennes syskon var att hon var den som ägnade sig åt olika sorters spådomsmetoder redan som barn. Den lilla Valera tyckte det var roligt att försöka förutse vad som skulle hända i framtiden på alla sätt hon kunde komma över. Runor var intressant, både vanliga kortlekar och tarotlekar kom hon över och lärde sig. Både dowsing och scrying var som en barnlek, medan I-Ching och astrologi var en aning knivigare. Hennes tålamod varken är eller har varit det allra bästa, så tills dess att hon lärt sig tillräckligt om astrologiuträkningar för att inte behöva slå i böcker hela tiden var hon ganska så frustrerad.

Livet ägnades åt att lära ut olika spådomsmetoder åt dem som var klyftiga och begåvade nog att få chansen att kunna lära sig av henne. En av dessa var en ung man från Nordirland som till viss del påminde henne om Yuri och livet hon aldrig fick. Istället för att känna förakt inför honom så var det snarare en sorts moderskärlek hon utvecklade för den unge mannen, eftersom han ändå var moderlös, och även efter det att han avslutade sina studier hos henne så behöll de kontakten med varandra. Yedgar Solomonovich var en begåvad siare, trots att han inte var en kvinna, och hon uppskattade hans sällskap. Det var tur att hon lärt sig engelska, för hans ryska gav hon inte mycket för, även om han gjorde sitt bästa.

Valera Mikhailevna Salieria är en ganska fyrkantigt och ganska kompakt formad kvinna. Hon verkar ta plats utan att för den sakens skull vara tjock eller överdrivet lång. Håret är mörkbrunt och uppsatt i en prydlig knut, ögonen gråblå. Hon ger intrycket att vara en mycket seriös kvinna, men egentligen har hon ett gott sinne för humor och älskar att leka med människor för att få dem dit hon vill, eller åtminstone dit hon tycker att de bör vara. Om hon stöter på ett problem så är hon den sortens människa som tycker att första och oftast enklaste lösningen på problemet är det som är bra, oavsett om den lösningen är realistisk eller inte.

Att vara organiserad är något som hon är mycket noga med. Som lärarinna är hon ganska barsk och kort i tonen, pratar gärna i korta meningar och tycker inte om att säga för mycket. Därför lämpade hon sig inte särskilt väl som spågumma, utan istället har hon ägnat tiden efter att hon tog examen från Durmstranginstitutet åt att skriva diverse olika böcker i spådomsmetoder. Det fanns så många olika sätt att förutspå framtiden med – från inälvor till att studera fladdrande ljuslågor.

När hon var i femtioårsåldern fick hon ett erbjudande om att börja undervisa på Durmstrang, där hon utbildat sig som ungdom, och tyckte att det var ett lysande tillfälle att få lära andra den ädla siarkonsten. Vad bättre än att de skulle få lära sig från den självutnämnda experten? Då kunde hon uppfostra och lära upp en hel rad nya små spågummor, och de skulle göra jobbet ordentligt, dessutom. Slarv tänkte hon då rakt inte stå ut med. Något annat gick inte att tänka sig.

Förutom sin Siarkonst är det inte mycket som intresserar henne. Ridning är det många som uppskattar, dock inte hon. Hästar är farliga i bägge ändar och obekväma i mitten! Djur i allmänhet är något som hon inte förstår sig på, och inte har något intresse av heller. De må vara estetiskt tilltalande ibland, men någon egentlig funktion – mer än att förutspå framtiden i, om det så är genom att titta i deras inälvor eller att studera fåglars flygformationer och liknande – fyller de inte för henne. Det skulle väl i så fall vara att fungera ganska bra i form utav björnskinn, som kunde vara trevligt varma att ha tillgängliga på vintern.

Det kunde bli riktigt kallt på skolan om vintrarna, för det var inte som hemma i Astrakhan, där vädret oftast var ganska behagligt. Ibland känner hon av sina leder och har då en tendens att bli extra grinig och otrevlig att ha att göra med. Barn är förvisso framtidens hopp, men det betyder inte att de inte samtidigt kan vara små satungar att ha att göra med.

Även om hon nu ägnar tiden åt att undervisa i huvudsak flickor i Siarkonst så finns det även tid över till annat, men tid hon har går mest ut på att hon inte har slutat skriva sina instruktionsböcker i diverse olika spådomsmetoder. Det fortsätter hon med, eftersom det ger en trevlig extra inkomst. Som det ser ut nu har hon inte planer på att pensionera sig från endera yrket. Det skulle nog i så fall vara den dagen hon förutspår sin egen död, vilket hon hittills inte har gjort.

Post Reply