Page 1 of 1

Izabella Dimitrievna Talietzina (Taura-Tierno)

Posted: 21 Sep 2008, 18:55
by SORTERINGSHATTEN
Izabella Dimitriovna Talietzina
Kursk, Ryssland

Om man skulle utforska omgivningen omkring den ryska staden Kursk skulle man efter ett tag hitta en herrgård. Eller ja, om man är en trollkarl eller häxa så skulle man hitta en herrgård. Det skulle vara mycket svårt för en mugglare att få syn på det hus där familjen Talietzin bott i ett antal generationer. Det är stort hus, med en mycket stor tomt, vilket tyder på att familjen inte alls har speciellt ont pengar. Det var sant, tills för inte så länge sedan.

Den renblodiga familjen Talietzin hade alltid haft gott om pengar, fram tills ett ungefärligt årtionde innan Izabellas födelse. Under Ni-vet-vems storhetstid dog Izabellas farfar och farmor i korselden mellan dödsätare och deras motståndare i Storbritannien. Farföräldrarna var på besök där, och nyheten orsakade en hel del problem hemma i Ryssland. Izabellas far, Dimitri, blev deprimerad, och började spendera pengar på att dricka och spela. Familjens pengar tog naturligtvis inte slut, men de drog på sig en hel del stora skulder. Men en så renblodig familj med ett annars mycket gott rykte fick givetvis tid på sig att betala av dessa skulder.

Det tog tid innan skulderna blev riktigt stora. Faktum är att familjen egentligen inte fick några problem förrän Izabella redan var fem, nästan sex, år gammal. Då började skulder krävas in, och den annars outtömliga familjerikedomen visade sig väldigt snabbt ha en botten. För att lösa problemen anställde de en del ekonomiska rådgivare, som skulle hjälpa familjen att lösa det hela. Detta var ett av de största misstagen familjen gjort, om man ska se det från Izabellas synvinkel.

En utav männen, en man vid namn Andrei Kupetsky, fattade ett ohälsosamt tycke för den unga och söta lilla flickan. Till en början verkade det bara vara en vänlig man som gav Izabella lite godis, eller skojade med henne. Allt, givetvis, när föräldrarna var upptagna, vilket var större delen av tiden. Det hela fortsatte med att mannen blev närgången till att han tog på henne på högst opassande sätt. Efter det fortsatte det, utan att någon märkte något. Det skedde alltid i familjens eget hus, vilket förmodligen var den enda anledningen till att Andrei aldrig gjorde det värsta. Han inledde en del försök, men som tur är hann han aldrig fullfölja något. Det han hann göra, och det faktum att det pågick under ett flertal år, var dock tillräckligt för att lämna flickan märkt för livet. Hon slöt sig från omvärlden, pratade inte speciellt mycket, och den en gång mycket glada och lekfulla flickan blev inåtvänd och tyst. Det var däremot ingen som tänkte något speciellt på det. Med tanke på alla problem familjen hade, alla gräl mellan föräldrarna, var det verkligen så konstigt att hon drabbades av det? Izabellas 11 år äldre bror, Sergei, märkte givetvis inte av mycket han heller, eftersom han gick på Durmstrang när problemen började, och därefter försvann iväg till utlandet för att arbeta.

När Izabella var nio år avtog besöken av rådgivarna, och likaså avtog besöken av den hemska Andre Kupetsky. Familjen ekonomiska problem löstes helt när Izabella var tio år. Men familjen var inte längre rik. De hade pengar igen – och att en del av dem kammats in med hjälp av mindre lagliga och moraliskt acceptabla metoder var inget som Izabella visste. När det var dags för henne att gå på Durmstrang så visade det sig att föräldrarna faktiskt hade råd, trots tveksamheterna kring det under tidigare år. Men hon hade fortfarande stått som inskriven i kön, och även om familjen kanske skulle få leva lite magert för att skicka henne dit, så var något annat oacceptabelt. De hade trots allt ett rykte att upprätthålla – eller att åtminstone inte köra helt i botten.

Provet var hon definitivt inte nervös över – faktum är att hon inte brydde sig speciellt mycket överhuvudtaget om det, med tanke på problemen som hon hade haft. Även om hon inte alls tänkte på det så var hon – och är fortfarande – en väldigt intelligent flicka. Att analysera och reflektera problem gick som smort, och förmodligen var hon en av de allra duktigaste i sin årskull, med toppresultat. Regler rörande uppförande och etikett gick kanske inte fullt lika bra – hon fick dra sig till minnes av det hon lärde sig innan alla hemskheter, och en del av det hade hon glömt bort. Inget underkänt resultat, såklart, men definitivt inte bäst. Gruppuppgiften lyckades hon bidra en del till – inte för att hon var varken trevlig eller egentligen pratglad, utan för att hon kritiserade övriga elevers förslag.

Testet för magisk förmåga behövde hon inte anstränga sig mycket på, förmodligen, utan gjorde mest det hon skulle, och nog hade hon en magisk förmåga – en ganska bra sådan också, faktiskt.

Izabella är en normalt lång flicka med långt, mörkt hår och ett par kalla, grå ögon. Hon är, som sagt, väldigt sluten, och det är inte speciellt vanligt att hon inleder ett samtal med någon. Om hon börjar prata med någon är det med en stor allvarlighet; hon ler nästan aldrig glatt, och hon skrattar ännu mer sällan. Försöker hon sig på att skämta med någon så brukar det oftast sluta med att folk inte förstår henne eller att hon förolämpar någon. Hon tänker alltid igenom saker innan hon gör eller säger något, och säger mycket sällan något dumt, korkat eller felaktigt. Om man har fel, varför säga något alls? Ljuger gör hon också väldigt sällan – inte för att hon skulle känna sig dum över det, utan för att hon inte bryr sig om vad andra skulle tycka om att hon säger exakt vad hon tycker. Inte för att hon tänker så aktivt än – det är bara så hon fungerar, omedvetet.