Stuart Stainthorp [TDM - SC: ITF] (Elyene)

Post Reply
MAGIVÄRLDSHATTEN
Posts: 114
Joined: 02 Mar 2010, 12:22
Borta t.o.m.: 04 Dec 2014
Segar t.o.m.: 04 Dec 2014
Contact:

Stuart Stainthorp [TDM - SC: ITF] (Elyene)

Post by MAGIVÄRLDSHATTEN »

Sektionschef på Trolldomsministeriet på sektionen för Internationella Trollkarlsförbundet - Brittiska Sektionen

Stuart Stainthorp spelas av Elyene



Från Mansfield, Kent

Stuart Stainthorp sitter och tittar ut genom fönstret på sitt kontor på internationella Trollkarlsförbundet den brittiska sektionen. Han var i princip ensam kvar på jobbet men det störde honom inte. Han var dessutom rätt säker på att hans så kallade fru inte saknade honom. Han småler lite åt en tanke som precis slår honom, eller det kanske snarare är ett hånleende. Hon var fast med honom och hon vågade inget annat. Hon var rädd för att han skulle ta Dolores från henne för trots allt så verkade iskvinnan han gift sig med ha någon form av kärlek till barnet som de köpt av fruns egna släktingar. Hon var fast i ett kärlekslöst äktenskap och hon hade ingen att vända sig till. Hon var så avskuren från alla med alla lögner som hon tvingats uttala under åren att hon var hans för all evighet. Han skulle aldrig ge upp henne för trots allt så var hon hans. Med henne kom rikedom och makt och han tänkte inte kasta bort allt det som han byggt upp. Det roade honom att han hade kunnat vinna över den vackra Lucinda Mansfield och att ha gjort den tidigare så starka och självsäkra kvinnan till ett våp rädd att göra någonting åt sin situation. Själv kunde han roa sig med sekreterare och kollegor men hon vågade aldrig. Han skrockar till lite och tar upp ett pergament som han granskar medan han sjunker ner i djupare tankar kring sitt arbete.

Stuart Stainthorp har alltid vetat vad han velat ha, och det är makt. Pengar föder makt enligt honom och visst har han växt upp och haft pengar runt omkring sig men ekonomiskt oberoende har hans familj aldrig varit. Däremot är det en familj som alltid strävat efter att vilja ha mer än vad som erbjudits. Stuart är äldst av fyra syskon. Hans föräldrar satte tidigt press på honom att bli något och att försöka va den bästa av de bästa. Hans uppväxt har präglats mycket av att försöka nå längre fram och att presentera sig själv på bästa sätt. Tidigt har han även tagit ställning till blodstatus och hans åsikt om det är att man ska vara mycket försiktig så att blodlinjerna inte blandas ut. Han har alltid känt sig älskad och visst har han och syskonen bråkat en del under uppväxten men han har ändå haft de flesta privilegier eftersom han var äldst. Men det har även ställts krav på honom. Det är honom famlijen satt sin framtidstro på. De övriga syskonen har han fått hjälpa till att uppfostra och ta hand om men det var honom föräldrarna förväntade sig mest utav. De var nog mest glada över nyheten att han lyckats snärja Lucinda Mansfield. Hans föräldrar ansåg att hon hade allting en kvinna kunde ha, hon var enormt vacker och hon kom med en stor förmögenhet. Hans föräldrar skulle däremot inte vara så stolta över honom om de visste att han inte kunde få barn. Han hade låtit alla tro att Dolores Mansfield var hans egen, att hon inte hade ett enda drag från honom var det ingen som brydde sig så mycket om. Hon hade åtminstonde drag från Lucinda och det var tur att släktdragen i den släkten var starka för Dolores var inte ens Lucindas dotter. Dessutom var det hans fru som trott att det var hennes fel, något han så klart sett till att försärka känslan av. Det var bara bra om hon tog på sig det och bar med sig de skuldkänslorna.

Som 11 åring sorterades Stuart in i elevhemmet Slytherin och fyllde samma år 12 år. Han hade egentligen ingen annan förvänting än att han skulle in i Slytherin. Att ha hamnat i Hufflepuff eller Gryffindor skulle han själv ha sett som en stor skam. Han skaffade snabbt många vänner och de höll sig till sin innersta krets under skolåren. Redan då hade han siktet inställt på något stort och såg också till att arbeta för att nå dit. Han var redan som ung driven att nå dit han ville och betygen visade bra resultat även om han själv hade önskat att han skulle haft bättre betyg i vissa ämnen.

Stuarts slughet har alltid hjälpt honom att hitta en bra väg att gå och hitta lösningar på de problem han hade. Det var också därför han gav sig efter en flicka från en inflytelserik familj, en familj med status. Att gifta sig in i en familj med hög status skulle även innebära hög status för honom. Om det dessutom skulle generera i en son så skulle livet bli mycket enklare för Stuart Stainthorp. Det enda som fortfarande störde honom var att Gordon Mansfield inte ville låta sin dotter byta efternamn och inte heller lät han Stuart byta efternamn. Det var något som störde Stuart eftersom hans svärfar inte riktigt verkade lita på honom. Utåt sett hade han tagit detta med ro men inom honom brann ilskan som alltid infann sig när något inte riktigt gick som det skulle. Status och pengar var även det som fick honom att söka ett arbete på ministeriet, där kunde han få en inblick i ganska mycket och även knyta nya kontakter. Att vara charmig har aldrig varit något problem för honom. Han har kunnat charma sig till det mesta och på så sätt få som han velat. Han har kanske aldrig varit den där riktigt attraktiva mannen vilket fått honom att vända sig till skönhetsdrycker. Utan en skönhetsdryck skulle vikarna på håret vara allt för högt upp och det blondbruna håret skulle vara mer gråaktigt platt och livlöst.

Stuarts stålgrå ögon har letat sig vidare i högen med pergament och har nu hamnat på ett pergament som inte alls har med hans arbete att göra. Det var hans frus inbjudan till en socitetstillställlning. Det var vad hon roade sig med under dagarna. Den här gången var det en insamling till St Mungos sjukhus, något som Stuart visste låg Lucinda varmt om
hjärtat. Det var tur att han fått henne på andra tankar än att ägna sitt liv åt att arbeta som botare något som hade varit hennes dröm. Medan han granskar inbjudan tänker han tillbaka på den tiden då han uppvaktat sin nuvarande fru. Det var egentligen ganska förvånande att hon till slut valt honom, trots att han var så oemotståndlig hade han faktiskt varit aningen oroad över sin konkurent. Lucinda hade aldrig nämnt honom men han hade tagit reda på en hel del saker själv. Hade man en egen privatdektektiv så var det inte så svårt att lista sig till saker. Han hade en stor mapp om sin fru och han visste om alla hennes förehavanden. Det var också därför han visste att hennes hjärta egentligen tillhörde någon annan. Det han aldrig lyckats få reda på var varför hans fru faktiskt gift sig med honom och inte den som hon egentligen älskade. Kanske hade han avvisat henne för så vitt Stuart visste så hade den mannen en fru och tre söner, eller ja nu var det visst bara två söner den ena hade omkommit i en olycka på Hogwarts. Så länge Lucinda var tyglad hade han inga bekymmer i hela världen. Däremot tyckte han inte riktigt om att inte veta allting, ett kontrollbehov som var nästintill sjukligt härjade ständigt inom honom och han skulle kanske fortsätta sina eftersökningar i ämnet.
Stuart reser på sig och ser till att ljusen i rummet släcks. Det var dags att avsluta dagens arbete, han fick ändå inte så mycket gjort. Han stannar till och spanar in sig själv i spegeln, fåfäng hade han alltid varit och det var väl också därför han börjat försköna sig själv när han började tappa håret. Nu ligger det istället tjockt och brunblont på hans huvud och han ler stort åt spegelbliden så att de vita tänderna syns. För att vara i 45 års åldern är han nöjd med hur han ser ut, vältränad och utan en sån där gubbmage som brukade drabba de flesta i hans ålder. Han skrattar till lite, att han inte fått kroppen efter eget hårt slit bryr han sig inte om, huvudsaken var att det attraherade de han ville att den skulle attrahera. Han hade inga planer på att återvända till gården i Mansfield där hans hustru just nu befann sig, han hade andra planer, bättre planer som skulle tillfredställa honom betydligt mer än att behöva åka hem.

Post Reply