Isadora Westley [HS: McCourts Chamber of Potions] (Juli)

Post Reply
Angfiel
Spelledare & Admin
Spelledare & Admin
Posts: 1697
Joined: 03 Feb 2008, 23:17
Location: Snapes sovrum

Isadora Westley [HS: McCourts Chamber of Potions] (Juli)

Post by Angfiel »

Butiksbiträde och tillfällig butikschef över McCourts Chamber of Potions i Hogsmead

Isadora Westley spelas av Juli


Hogsmead, Skottland

”Såja Dora, det är väl inte så farligt… du fick ju U i örtlära, det är väl alltid något?”
”Det spelar väl ingen roll, alla kan inte vara plugghästar, du har ju utseendet och kan bli modell.”
”Gråt inte nu, ditt ansikte blir så svullet.”
Isadora fäste blicken på taket och försökte blinka bort tårarna utan att dom skulle förstöra sminket. Hennes mamma kom omedelbart till undsättning med en servett och duttade den under de undre ögonfransarna. Mammans läppstift glänste och de vita tänderna blottades i något som skulle föreställa ett uppmuntrande leende.
”Vet du vad, vi går ut och shoppar en sväng.”
Shopping, det hade alltid varit moderns lösning på alla problem. Vad som än var fel så kunde det lösas av nya kläder att pressa in i den redan fullproppade garderoben, mer smink trots att det inte rymdes mer på sminkbordet eller mer hårprodukter trots att lagret fylldes på varje vecka. Alltid denna konsumtion, och till vilken nytta?

Isadora Westley, enda dottern till paret Westley på den fina gatan i Edinburgh hade precis avslutat sin FUTT-examen på Hogwarts och hade knappt klarat godkänt i något ämne förutom örtlära. Hon hade inte nått varken sina egna eller sina föräldrars förväntningar och hon skulle inte komma in på botarutbildningen med de höga intagningskraven. Inte en chans. Hela hennes framtid hade slagits i spillror och hennes mamma föreslog nya ansiktskrämer för att bota sorgen i hjärtat. Men Isadora lät sig styras till den lyxiga gallerian där hennes mor grävde i realådorna för att hitta varor som såg fina ut men som inte kostade lika mycket som dom en gång gjort. Så var det varje gång. Ytan var viktigare än innehållet och det gällde inte bara krämer utan allt annat också. I hemlighet var Isadora så trött på det hela. Hon ville hitta sig själv och hon ville få ett innehåll. Tyvärr hade den önskningen fått ett slut i och med de dåliga avgångsbetygen. Isadora såg ingen annan utväg än att åka till Italien som hennes mor önskade och posera framför kameror iförd olika märkliga klänningar för olika tidningar. Hon försökte acceptera att vara ett skal. Någon som var trevlig att titta på men inte mer än så.

Att hon var vacker det visste hon. Ögonen var stora och blå med en klar blick. Håret var tjockt, lite lockigt och hade en ljusbrun färg med inslag av röda, varma toner. Hon var lång och smal och passade bra in bland de andra flickorna i de billiga fotostudiorna. Dock var det så att ju högre man ville klättra desto mer kläder fick man ta av och det var ingenting Isadora var beredd att göra. Hon gav upp modellyrket till hennes moders stora förtret efter bara ett par månader och återvände till Skottland. Föräldrarna var i uppror. Vad skulle dom göra av sin dotter som inte ens hade vett att utnyttja det enda bra hon hade, sitt utseende, innan det var försent? Isadora svarade aldrig. Istället lämnade hon en lapp på köksbordet och gav sig av. Hon hade inte mycket pengar och bestämde sig för att chansa och lifta för att ta sig någonstans, varsomhelst, bara bort. Hon kände inte till mycket om mugglarvärlden men eftersom hon studerat mugglarstudier så kände hon till bilar och hur man liftade. Hon blev upplockad av några personer som körde en folkabuss. Det var första gången hon umgicks med icke-magiker.

”Har du rymt från någon sekt eller något?” frågade en långhårig man vid namn James och skrattade åt henne när hon blev förskräckt över ljudet från motorn när den startade.
James och hans vänner visade henne en värld hon aldrig kunnat tänka sig. De tjänade pengar genom att spela gitarr på gatorna och delade alla sina ägodelar mellan sig. Isadora var några år yngre men dom välkomnade henne till sitt gäng och med dom vågade hon sjunga med sin ljusa, spröda röst som blev väldigt populär på gatorna till tonerna av de andras instrument. Musiken var någonting väldigt viktigt för henne den sommaren. De reste mellan olika festivaler och spelningar och det var dit alla pengar gick. Mat fick de tag i på något sätt, om inte annat fanns det gott om svampar i omlopp vilket dög det också.

När sommaren led mot sitt slut och det började bli för kallt för att sova under bar himmel så splittrades gänget. Isadora flyttade in till James och hans familj och blev väl omhändertagen. Efter ungefär ett år flyttade ungdomarna till en egen liten lägenhet. Isadora var så lycklig över att ha något eget att ta hand om och hon la ner alla pengar hon kunde avvara från sitt jobb som kassabiträde på att göra det så fint och hemtrevligt som hon bara kunde. Tyvärr blev det mindre och mindre pengar över för varje vecka. James hade blivit uppsagt från sitt arbete och medan Isadora jobbade så tyckte han att det var helt okej att ta hem flera av sina vänner och bjuda dom på diverse saker. Det hade väl varit okej om dom skött sig men varje kväll när Isadora kom hem helt slut efter en hel dags arbete så låg det folk och halvsov i hela rummet, disken fyllde diskbänken, folk hade rökt inomhus och gjort brännmärken i soffan hon var så stolt över. Hon försökte prata med sin pojkvän men han tyckte bara hon var larvig. Man skulle dela med sig av det man hade, hans vänner skulle garanterat göra samma för honom. Isadora bet ihop. Snart kanske han skulle växa upp och skärpa till sig. Tyvärr blev det inte så. Istället så ledde situationen en kväll till storbråk mellan de båda. Isadora var arg för att han lät hans vänner utnyttja dom eftersom dom aldrig fick någonting tillbaka och James tyckte att hon var orättvis och trög. Det spårade ur genom att James slängde en stekpanna efter henne och hon skyndade efter sin gömda trollstav och lamslog honom av rädsla för vad han skulle ta sig till härnäst.

Hon hade inte avslöjat för sin pojkvän att hon var en häxa innan och greps därför av panik. Hon tog bort förhäxningen och låtsades som om han fallit ihop av allt han tagit den kvällen. James var skräckslagen och hon såg på honom att han inte accepterade hennes förklaring. De närmaste veckorna var hemska. James kunde inte räkna ut om det som hänt var på riktigt eller en hallucination och blev alltmer paranoid. Isadora tog mod till sig och rymde en gång till i sitt liv. Den här gången lämnade hon inte ens en lapp, hon bara stack. Det enda hon fick med sig förutom sina kläder var de vackra dukarna och de fina besticken hon sparat ihop till med sin lilla lön. Den här gången ville hon fly ifrån mugglarvärlden istället för in i den. Hon hittade en etta i andra hand utanför London och tog arbete i en butik i diagongränden. Äntligen kunde hon använda sin trollstav såsom hon varit van vid och hon behövde inte dölja den delen av sig själv. Hon träffade ett par vänner genom sitt jobb och återupptog kontakten med några av sina Ravenclawvänner från skoltiden.

Åren i den slitna lägenheten i London var harmoniska. Hon hade tjejmiddagar, slet hårt i butiken och tog till och med upp kontakten via ugglepost med sina föräldrar som inte var glada över att hon rymt men som just då mest var tacksamma för att hon hörde av sig och mådde bra. Hon försökte dejta lite men det gick aldrig något vidare. Det blev sällan av att hon blev utbjuden mer än en gång av en person och hon blev mot sin vilja mer och mer osäker på sig själv. Under åren med James hade hon slutat bry sig om sitt utseende, hon sminkade sig inte och bar alltid håret i en slapp knut på huvudet. Kläderna var billiga och formlösa och framhävde inte hennes kropp på något sätt. En dag fann hon sig själv rota runt i realådan på en dyr märkesaffär och sedan var det igång igen. Hon omgav sig med tung parfym, ansiktet hårdmålades och håret hängde återigen tjockt och glänsande kring hennes axlar. Det hjälpte väl sådär vad det gällde dejtandet. Visst blev hon utbjuden på fler träffar men det slutade alltid på samma sätt. Efter att ha gått till sängs med dom så slutade dom höra av sig. Ytan var som den skulle men hon var fortfarande tom och utan innehåll. Någon man gärna visade upp sig med men inte tog hem. Kanske var det bara att acceptera? Att vara fin var i alla fall någonting.

Tyvärr tog privatlivet upp för mycket tid och en dag fick hon sparken från butiken för att ha kommit dit dagen efter en utekväll, doftande av sprit och med gårddagens kläder. Hon fann sig återigen arbetslös och visste inte vad hon skulle göra med sitt liv. Hon letade halvdant jobb i the daily prophet och kontaktade en dag ägaren till trolldrycksbutiken McCourts chamber of potions vars annons hon ringat in dagen innan. Hon var inte ens nervös när hon åkte på arbetsintervju, hon var egentligen inte intresserad av ännu ett butiksjobb och trodde inte att hon skulle få tjänsten i vilket fall som helst. Väl på plats ändrades dock detta och hon blev plötsligt väldigt intresserad. Det visade sig att ägaren, Hector McCourt, inte bara framställde trolldrycker utan även framställde många av sina ingredienser själv vilket innebar att han hade ett stort växthus som skulle bli assistentens ansvar. Den kvava luften och doften av alla exotiska växter fick henne att tänka på Hogwarts och hur väl hon trivts på örtläran, och hon funderade på om det kanske inte var botare hon varit menad att bli, utan just det här. Någon som tog hand om växter och såg till att dom växte och levde till det yttersta. Det var inte lika prestigefyllt som att arbeta med att rädda människoliv, men varför skulle det hindra henne?

Isadora fick tjänsten och flyttade till en liten etta ute i Hogsmead där butiken fanns. Eftersom hon inte kände någon som bodde i byn, förutom sin nya chef, så blev det så att hon tillbringade all sin tid i butiken eller i växthuset. Hon trivdes väldigt bra med att arbeta med Hector, han var enkel att umgås med och med tiden blev dom goda vänner. Butiken gick bra och Isadoras växter blommade under hennes händer. Allt var enbart positivt till den dagen då Hector förklarade att han skulle ta en paus från butiken och prova på något annat. Han hade fått en tjänst som lärare på Hogwarts och hon skulle få största ansvaret för butiken. Först blev hon förskräckt, hur skulle hon klara av att sköta allt själv? Visst kunde hon brygga de flesta brygder hon också, men det blev inte alls samma kvalité som när Hector gjorde det. Dock var detta inget förhastat beslut utan någonting Hector funderat på länge och han hade därför varit extra effektiv och byggt upp ett lager med mycket av dryckerna. Han försäkrade henne också om att han inte fanns långt borta och skulle någonting krisa så var det bara för henne att höra av sig.

I och med att Hector lämnade henne så sprack hennes bubbla lite. Vem hade hon förutom honom? Hon hade gång på gång lämnat sitt gamla liv för ett nytt och alltid lämnat folk bakom sig. Hon var över femtio år gammal vid det här laget, och vad hade hon förutom sitt arbete? Hon hade ingen man, hon hade inga barn, hon hade inte ens ett eget boende. Det hela blev ett uppvaknande för henne, och hon insåg att det var inte såhär hon ville leva resten av sitt liv. Det var dags att ändra på det och göra någonting med sitt liv. Den stora frågan var bara vad.

Post Reply