Thomas Westport [NMB: Bibliotekschef] (Aprikos)

Post Reply
Angfiel
Spelledare & Admin
Spelledare & Admin
Posts: 1697
Joined: 03 Feb 2008, 23:17
Location: Snapes sovrum

Thomas Westport [NMB: Bibliotekschef] (Aprikos)

Post by Angfiel »

Bibliotekschef på det Nationella Magiska Biblioteket

Thomas Westport spelas av Aprikos


Oxford

Är man stor måste man vara snäll. Det har Thomas fått lära sig just för att han är ganska storväxt. Kraftig med breda axlar och så lång. Han såg inte ut som en typisk britt med sin något mörkare hy och och mörka (dock gråsprängda) hår. Fräknar fick han bara på sommaren om han var ute mycket, men det hade inte hänt på många år. Han tyckte inte om att sitta ute särskilt mycket, Thomas föredrog att sitta inne i det ombonade vardagsrummet när det regnade utomhus. Det var varmt och gott och kanske kunde man njuta av en kopp kaffe eller en mugg med varm choklad, något som han fortfarande var barnsligt förtjust i.

Thomas hade alltid varit storväxt. När han först kom till Hogwarts var han inte lång på samma sätt som han var nu, utan snarare kraftig, och lite rund. Det var mellan tvåan och trean som han sköt i höjden och då sträcktes hela han ut och smalnade av. En pratglad pojke och senare man var vad han var, och han tyckte mycket om att spela quidditch. Han hade gärna varit med i quidditchlaget, men han platsade inte i laget det år han sökte och sedan satte skolan högre krav på dem och så slutade det hela med att Thomas blev prefekt istället för quidditchspelare, något som han inte alls hade något emot.

Efter skolan hade han gått vidare till att jobba med böcker. Det hade också varit en trevlig sysselsättning, men främst var det ju ett jobb för Thomas. Han hade börjat i en liten bokhandel i Diagongränden, och sedan gått över till det Magiska Biblioteket i London. Där jobbade han fortfarande och utvecklade det med intressanta böcker från världens alla hörn. Det tyckte han väldigt mycket om.

Med ett par glasögon på den köttiga näsan granskade han just nu en lista med boktitlar som skulle komma från Bulgarien imorgon. Han hade skickat efter de här böckerna redan förra veckan, men ja, där borta var det som det var. Han kunde ju inte göra annat än att vänta. I väntans tider hade han tagit sig friheten att vara hemma en dag och så hade han haft ett par anställningsintervjuer för biblioteket expanderade hela tiden och han behövde fler medarbetare.

Thomas brukade inte börja jobba förrän klockan nio, men en dag i veckan började han åtta och då var det inte mycket han hann äta till frukost. Det vill säga att det blev en sparsam frukost såna här dagar, med bara ägg, bacon och lite bröd, snarare än med pannkakor och liknande som det kunde vara annars.

Frukosten var det viktigaste målet på dagen och han älskade att äta det med sin fru Christine. De hade varit gifta i 24 år nu, och för Thomas del kunde han inte säga annat än att han älskade henne nu mer än någonsin. De hade gått i samma årskurs och elevhem, och Thomas hade trånat lite på avstånd då och då, men aldrig gjort något åt det. De umgicks till och med i samma gäng, och det gänget träffades ett tag efter att de hade slutat men sen slogs det i spillror och det var inte förrän de träffades av en slump det verkligen slog gnistor.

Han hade fått bearbeta Christine lite, eftersom hon inte var lika säker på att hon ville ha barn, men när det väl kom så långt slog de två flugor i en smäll och fick två tvillingflickor. Louise och Holly hade varit Thomas ögonstenar och var det fortfarande, han tyckte väldigt mycket om barn och önskade i hemlighet att de båda flickorna snart skulle hitta någon bra människa att slå sig ner med, trots att andra kanske tyckte att de var lite unga, de var ju bara tjugotvå.

Thomas själv var knappt femtio år fyllda, och hade ju hela livet på sig att få barnbarn, men ja ... han ville gärna höra ljudet av barnafötter i huset igen. Det hade varit väldigt trevligt, kunde han tänka ibland för sig själv och även denna morgon. Denna morgon specifikt faktiskt, eftersom det idag skulle möblera om på barnavdelningen i biblioteket för att kunna få in det utökade förrådet av barnböcker.

Det var Thomas som var chef på det Magiska Biblioteket i London, även om vägen dit inte hade varit spikrak. Han hade som sagt tidigare varit i en bokaffär i Diagongränden, sedan här. Han hade fått vara en helt vanlig bibliotikarie i knappt tre år innan han fick hand om informationsdisken själv. Och härjade där, det gjorde han. Det var Thomas som var ansvarig för att utlåningssystemen blivit uppdaterade och att de hade fått nya bord.

Kort därefter bytte han avdelning i koncernen och hamnade borta vid barnböckerna, som då bestod av bara ett par hyllor och ett bord med papper där de allra minsta häxorna och trollkarlarna kunde rita sina enhörningar eller drakar. Thomas hamnade där för att hans före detta chef tyckte att ”det passar, du har ju barn nu Thomas”. Och nog för att det passade, hans små flickor hade fått vara där en del.

Även om han nu hade hoppat högre upp i rank i biblioteket, var barnavdelningen fortfarande hans favorit. Han tyckte om att ta sig en tur upp dit ibland om dagarna, bara för att se den blomstra när små häxor och trollkarlar var där med sina föräldrar och lånade Barden Bagges Berättelser eller serietidningarna om Martin Miggs, den märklige mugglarens äventyr.

Han tog av sig glasögonen och lade dem på skrivbordet. Han lade undan boklistan och tänkte att eftersom böckerna inte kommit idag, skulle de kanske komma imorgon istället. Det fanns ingen anledning till att vänta på det idag. Thomas skulle kanske till och med åka hem och överraska sin fru med en lagad måltid när hon kom från sitt jobb?

Ja, det skulle han. Han reste sig och sköt in stolen, lade glasögonen i väskan som han sedan tog med sig. ”Jag går nu!” ropade Thomas till sin assistent. ”Jag tittar bara till barnavdelningen först.”

Så det gjorde han.

Post Reply